mandag 25. januar 2010

Skogshornsdiedret 16/1-10



Efter fjorårets nederlag och retur efter 5 replängder hade vi länge tänkt på revansj och nå var det dags då det passade før oss båda. Jag var mitt i en mässuppkjørning (Norspo) och Jørgen skulle offshore i Nordsjøn mandagen etter, så det var nå eller aldrig da veggen er sydvendt og vi ville ha den lilla is som fantes innan februarisolen kom och gjorde ruta till en ren klipperute. Vädret hade de siste tre veckorna varit perfekt i Hemsedal men denna lørdag visade sig att ge full conditions.

Avresa kl 0700 med overskya men ok väder och endast 15 minus efter kuldeperioden var greit. Detta visada sig att bli sämre men da ruten går inne i formationer valde vi att gå på och satsa på att vinden som blev litt sterkere etter hvert ej skulle nå oss på väggen. I december 2009 var vi på leden för första gången och hade gått 5 replängder då det blev mörkt och ett kraftigt snöfall kom, vi rapellerade då av och bestämda då att vi skulle prova igjen.

Vi ledde de samma replängderna som sist och Jørgen la i väg på den första replängen som har en teknisk traverse där det sitter en gammal bankebolt från tidligare sommarbestigning. Da Jørgen hade startat på traversen såg jag ej honom länger men plötsligt kände jag att det blev stramt tau - fall på led i en gammal bankebolt var inte det vi behøvde før psyken idag då vädret redan blivit betydligt sämre. Jørgen medelade att allt var ok och fortsatte till førsta stand där själva diedret bärjar.

Andra replängden ær en drøm av alpin klättring där du føljer det markerade diedret som är tydligt helt från vägen under skogshorn. Tredje taulengde har en flott layback med krevende sikringsarbeid, men da vi fortsatt var på kjent grunn gick det fort oppover. Under 2009 forsøket ledde oxå Jørgen fjerde taulengde men idag kjende jag mig gira på att vara i front och denne er kanske den jevneste og mest ihållende taulengden så langt på ruten, teknisk klatring opp en renneformation med tidskrevende sikring og en avsluttende traverse som er helt usikret før du kommer opp på en kongestandplass. Så langt har vi ikke brukt en eneste isskrue for å sikre men derimot desto flere bankebolter, mosepeckers og tricams.

Femte taulengden hade jag gruet meg til hele dagen da jag i 2009 valde å holde så nerme selve skogshornsdiedret som mulig da sommer ruten fortsätter rett opp. Denne taulengden er det desidert verste jag noen gang har lett i mørker med kraftigt snøfall og jag såg ej fram emot det da hele taulengden er en stenhaug med nesten ikke sikringsmuligheter. I år valde vi å traversere 10 meter til høyre å følge en bratt snøformation som erbjød lett klatring og vi var pløtsligt på samme høyde som highpoint 2009.

Klocken var enda ikke 1400 og vi hade stor tro på att ruten var i box til tross for att vi hade traversert ut av selve Skogshorndiedret. Etter ytterligere en lang traverse med en heftig og eksponert passage mot høyre trodde vi att det var over men da jag kom frem till Jørgens standplass såg jag att dette ej var tilfelle. Vi hade nok det hardeste forann oss. Jørgen følte seg gira på att ta denne taulengde og det var helt greit for meg, jag skulle følge med begge sekkene så Jørgen fick støte på max. Det begynte å blå mørkt da Jørgen la av gårde å det var noen kraftige gloser som kom da sikringer var fraværende og klatringen var ren drytooling. Jag kunde inte annat än att bli imponerad av klättringen framme i tauet men grudde meg samtidigt til å følge med to sekker i halvmørker. Opp kom vi og efter ni taulengder var det bare å finne veien til Milarenna for å returnere hjem.

Anbefalt Sikringsutstyr: Stor pecker for mose, Kilesett, 2-4 kamkiler, ett par tricams og en eller to hexer. Ta med ett par korte skruer hvis det er is når dere ska gå den. Husk nok slynger/tau til evt retur.

Graden på cruxtaulengden er nok bortimot M6 men ellers er det opp till M5 klatring på de førsta 4 taulengdene. Graden varierer veldigt fra år till år så dette er vad vi opplevde i år. Kan anbefalle ruten på det sterkeste hvis man liker alpin vinterklatring i høyfjellet.

God tur og nyt dessa fine bilder!!


Anmarsjen til Skogshornsdiedret


Litt skeptisk till vädret? Ikke faen..


Jørgen på den tredje flotte taulengden med en noe teknisk passage


Jørgen følger på den litt kinkige fjerde taulengden


Jørgen på fjerde standplass


Bjørn på fjerde standplass


Femte taulengde anno 2010


Jørgen leder syvende cruxtaulengden. Kremklatring!!


Selvportrett med klatrer i solnedgang


Två glada laksar på toppen efter nio fina replängder

Tekst: Bjørn Kruse
Bilder: Jørgen Aamot og Bjørn Kruse

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar